Hej du,
du kanske har rätt i det du sa, men jag hoppas igentligen inte att det är så.
Jag har en känsla i mig som jag inte kan förklara men jag mår bra, det gör jag faktiskt.
För du gör precis vad du vill och det rör mig inte i ryggen längre.
Visst hoppas jag på något bra, men jag tänker inte hoppas på för mycket.
Jag vill inte prata med dig på ett tag, jag vill att du ska förstå varför.
Allt handlar inte om dig, kan du kanske förstå det?
En dag kommer du att inse ditt misstag och vi får se vad som händer då.
Du är en fin människa det kommer jag alltid att tycka och vi kommer att finns för varandra.
Men jag vet inte längre, jag vet ingenting..
Du skulle bara ta det här negativt, du skulle inte förstå.
Visst det är jobbigt, det är jobbigt så in i helvete, men vad har jag för val? Kan du svara på det.
Mitt hjärta skriker, självklart att det gör det.
Men jag försöker, det vet du. Det gör jag alltid och du vet att allt det är för dig...

Vi hörs!