Ibland fastnar man för saker..
Han kommer aldrig att glömma dig.
Du finns alltid i hans drömmar.
För kärleken är komplicerad.
Han låtsas att han inte gillar dig längre och att han gillar någon annan.
Men egentligen stänger han ögonen för att se dig för att du är den han älskar.
Och han säger till folk att han inte gillar dig men han ljuger, för han stänger ögonen varje kväll bara för att se dig igen.
För han blev kär i första ögonkastet. Och den han blev kär i det var du.
25 oktober 07
Tjugofemte oktober tvåtusensju fick jag hjälp att komma ur min depression.
Skolan fixade så att jag kunde komma dit och prata ut om allt.
Jag är deprimerad.
Jag tror att jag är mindre värd än andra.
Jag känner inte att det finns någon glädje i mitt liv.
Jag saknar allt som var förr. Inget är som vanligt.
Jag behöver mina nära och kära mer nu än förr. Jag hoppas att ni kommer förstå det. Ni är delvis dem som får mig deprimerad men ni kan även få mig att komma ur det.
Så snälla, ta det till er och hjälp mig ur detta helvete!
Någongång i oktober 07
Ensamheten är tung att bära, utan er vid min sida finns det inget.
Smärtan tar kål på mig inifrån. Jag klarar inte det här längre. Ingen förstår hur jag känner och mår.
Jag kan inte heller förklara mina blödande sår. Smärtan är obeskrivlig, ni kommer aldrig att förstå.
Dagar och nätter sveper förbi som en kall vind som puttar omkull mig för att jag bara är i vägen.
Det finns nog ingenting som kan hjälpa mig ur det här. Men jag måste försöka kämpa.
Men utan krafter och erat stöd så går det inte.
Jag älskar mina vänner, jag behöver er hjälp.
Förlåt att jag säger såhär, men ni sviker mig hela tiden. Minsta lilla grej och hela min värld går under. Ni FÖRSTÅR inte, jag behöver verkligen er.
Snälla jag ber, ni förstår inte.